När 5 CHICAS blev 1

Ännu en söndag är kommen och jag fick plötsligt ett bloggsug utan dess like. Inte för att jag har något spännande att berätta utan mer för att jag måste skriva av mig.

Mitt liv är ett fullkomligt kaos just nu, vuxen men liten på samma gång känner jag mig. Vill så otroligt mkt att mina önskningar ska slå in och andra sekunden blir jag bara rädd. Kryptisk och fundersam är egentligen dagens tema.

Sitter just nu och funderar på mitt livs största beslut, hus eller inte. Kunde inte för mitt liv tro att Åsa Svärdsudd 24 år skulle fundera på att köpa hus själv för 5 år sedan men tiderna förändras. Jag är, och kommer alltid att vara, en självständig person med kreativitet ut i fingerspetsarna. Att bo i en lägenhet på 47 kvadrat och betala pengar varje månad till någon som tjänar multum på min sketna lägenhet känns som att kasta pengar i sjön. Jag vet att många har haft åsikter om detta men ska jag vara helt ärlig så lyssnar jag allra allra mest på min magkänsla och min pappa i detta fallet. Han har stor kunskap och erfarenhet om vad som är en bra investering och det känns otroligt tryggt. På tisdag ska jag på möte med banken och försöka komma fram till ett beslut, svårt!

Sen kommer nästa dilemma.. Jag älskar mina nära och kära enormt mycket och har ett toppen liv. Jag har en systerdotter som jag älskar över allt annat och en familj som jag skulle gå över lik för. Jag har det bra helt enkelt. Men fortfarande saknar jag det där lilla extra, den där delen av mitt liv som skulle göra allt komplett, kärleken! Det finns några speciella personer i mitt liv nu, några personer som ger mig de där lilla extra pirret i magen när vi ses. Personer som jag skulle kunna tänka mig att dela mitt liv med som det känns just nu. Dessa personer är riktigt fina karlar som gör mig glad och lite pirrig. Själva situationen däremot är något helt annat och det tänker jag inte gå in på här. Har aldrig befunnit mig i en sån här situation förr och det ska jag berätta för er mina vänner att det är verkligen inte en dans på rosor. Jag tror garanterat att allt kommer lösa sig till de bästa men just nu känns allt bara tjorvigt!

Antar att det är de här som kallas för någon typ av söndags ångest?!
Men som sagt It's just another magic monday imorrn, så kanske det blir bättre då..vem vet?!

På återseende /Å